Umgängesrätt är en viktig del av svensk familjerätt som reglerar ett barns rätt att ha kontakt med den förälder som barnet inte bor med. Hur ofta umgänget kan ske beror på olika faktorer.
Föräldrar kan gemensamt komma överens om hur ofta umgänget ska vara eller så kan föräldrar pröva umgängesrätten i domstol. Det är alltid till fördel att komma överens istället genom ett umgängesavtal.
Umgängesrätten bestäms alltid utifrån barnets bästa som avgörande faktor. Därefter avgör man hur umgänget med den andra föräldern ska se ut.
Omfattning av umgängesrätt
Hur ofta och hur mycket umgänge som avtalas beror på flera faktorer. En klar faktor är att föräldrar vet bäst hur mycket umgänge barnet bör ha med den andra föräldern. Det ligger alltså i första hand på föräldrarnas ansvar att komma överens om umgänget.
Det finns ingen fast regel om hur ofta umgänge ska ske, men det är grundläggande att föräldrar kommer överens och har barnets bästa i åtanke.
Om föräldrar inte kommer överens
Om föräldrarna inte kan komma överens om umgänget kan det behöva avgöras av en domstol. Domstolen tar då hänsyn till många faktorer i barnets liv och kan besluta om ett umgänge som är bindande för båda parter.
Föräldrar kan med fördel välja att samarbeta och upprätta en umgängesavtal för att nå en överenskommelse utan att gå till domstol.
